Kom i telefon....

Dag 1: Pappa som kommmer på morgonen skickar en elev till arbetsrummet för att hämta personal. Jag kommer ut och småpratar med pappan som talar om att barnet är hemma och sjukt. Frågar lite skämtsamt om han inte vågar komma in till fröknarna själv?

Dag 2: Pappan kommer själv in i arbetsrummet och pratar med personalen. Jag säger skämtsamt "Jaha, idag vågar du dig in".

Dag 3: Telefonen ringer och det är pappan som talar om att även syskonet blir hemma som inte har skolplikt ännu.

Jag utbrister direkt och spontant: " Jaha idag kommer du i telefonen?".....Hhumm? Jag fattar och kopplar direkt vilken groda jag hasplat ur mig. Samtidigt hörs ett asgarv från mina andra kollegor och jag lämnar rummet för att inte själv tappa fattningen och tänker att det är bara att fortsätta som om det snöar. Jag hör att pappan däremot kommit av sig i sitt samtal och inte riktigt kan fortsätta med det han påbörjat. Eller som om han inte skulle ha hört de två andra "fnittertanternas" blygsamma skratt i bakgrunden?

Då kan jag inte göra mer än att säga "Nu kom du visst av dig lite, hur blev det där då? här vrider sig de andra i personalen av skratt nu när de hörde vad jag sa...Ja, ja det är ju fredag idag!"

"Tur att ni har kul och är glada" svarar han...

Medans samtalet fortsätter så får jag bita mig i tungan flera gånger för att inte börja asgarva igen. Efteråt säger Victoria " Tur att det var just den pappan, som man vet att man kan skämta lite med och inte någon annan!"

"Shit pommfritt", vad orden kan få olika tolkning i fantasins värld!