Helgen stundar...

Snart bär det av till Dalarna och där ska sjungas tills ingen röst finnes mer.

Hallelulja jesus christ det blir jättekul!

Laddad med krut....

Jag hinner ju inte sitta här och skriva så mycket som jag vill heller. Men på jobbet säger dom att jag låter som en kulspruta när jag pratar. Undra va de menar då?

Påverkad?

Har känt på hur det är att jobba igen.
Tycker ju det är kul att jobba....men,
ibland kan det nästan bli för mycket av det goda så att säga.
Har jobbat som en slav denna vecka. Har väl inte heller kommit igång i huve om man så säger.
Karln fråga idag och och går om jag gick på knark.

Svarar konstigt och osammanhängande antagligen.

jobbet e igång...

Nu har det smygit igång, jobbet menar jag. Det är roligt att komma tillbaka och träffa alla man inte sett på länge. Nu har jag haft så mycket att pyssla med att jag inte hunnit sitta här. Det kommer väl att gå i vågor antar jag.

Jag är glad att jag har ett jobb. Undra hur många som är det? Är du?

Extraknäcker som skogshuggare när vi andra sover?

Kan inte sova!

Vrider och vänder på mig. Förs ena sidan, sedan andra, sen tillbaka.

Likt en krokodil när den fångar sitt byte. Runt, runt, runt. Har dock inget byte (ännu).

Nej, jag kan inte sova!

Fortsätter att vrida och vända ett tag till.

Till sist känner jag hur jag kommer till ro.

Snart kan jag somna in.

DÅ PLÖTSLIGT!

Jag hör hur det börjar låta från min högra sida.

Ett frustande, nästan förskylt ljud sprider sig i sovrummet.

Djupa andningar som på vägen ut bildar ett ljud som vid mitt tillstånd blir helt outhärdliga.

Jag öppnar höger öga lite för att inte kvickna till helt.

Ser hur läpparna fladdrar vid utandningen likt en frustande häst.

Puttar först lite försiktigt med min hand på armen.

Det tystnar och jag tänker.

"Nu gäller det att somna fort".

Det är väl det värsta man kan tänka. Då går det ju bara inte.

Ljudet kommer lika plötsligt tillbaka som det slutade.

Puttar igen. Nu lite mer bestämt.

Snarkningarna hörs lika snabbt igen.

Ruskar till ännu mer bestämt och lite längre denna tredje gång.

Hör en grymtning och han vänder sig på sida.

Jag blir lite hoppfull. Folk brukar snarka mest i ryggläge.

Men icke!

Vid det här laget är jag så klarvaken och näst intill upprörd, att det inte är att tänka på insomning för min del.

Lika bra att gå upp och sätta sig vid datorn så att jag lugnar ner mig igen.

Det är helt tyst i huset sånär på som några snarkningar.

Jag övervägde om att gå in och lägga mig i Elins säng. Men där är risken för en klaustrufobisk känsla rätt stor. Det är en stor säng, men upp till tak är det max en halvmeter.

Hoppas du är utvilad idag min älskling!

Pengar...

Vad vill man egentligen lägga pengar på?

Och vad behöver man egentligen lägga pengar på?

Ja, det är två skilda saker med två olika rolighetsskalor.

Kaffebryggare...

Vår kaffebryggare läcker.

Ett tag hade vi två.

Jag visste inte vad jag skulle göra med den ena.

Kanske var det därför jag "slog" sönder kannan?

Det var en spricka i den andra kannan.

Givetvis stötte jag till den i diskhon, men den höll!

Nästan.

Den läcker nu så när kaffet runnit igenom måste man skynda sig att hälla upp i koppen.

Idag äntligen kom jag mig för att gå in och titta på nya bryggare.

Vi har inte köpt någon på evigheter.

En bättre bryggare kostar typ en lax och uppåt!

Vilket rån!


Det får läcka ett tag till. Eller så köper jag en inte fullt så dyr ny kanna.

Fler bilder från lördagen i Väsby..

Straxt innan brölloppet. Lite pirrigt i magen gissar jag?

Här har vi bildbevis från Joannas gräddganering på brudparets blommor...torka, torka.

Världens bästa team...

Vi agera serveringspersonal på stallteameskamraten Pias bröllopp i lördags. Vi kan även annat än mocka hästbajs! Team i alla väder och ibland i andra kläder.

Dreams...

Nu har jag sett ett hus igen...i Cissis kringkrokar. Men det lär väl adrig bli verklighet. Men läget tilltalade mig mycket.

Rättelse...

Skrev när jag blev större i tidigare inlägg (dock inte skoinlägg). När jag var liten blev jag ju äldre. Nu blir jag iofs både större och äldre. Men det blev man väl när man var liten också? Men längre blir jag inte....

Fy vad krångligt det där blev då....det kanske inte var så mycket att rätta.

Hälsningar språkpolisen...

Trygga räkan...

Den har väl alla hört. Jag minns att jag blev så förvånad den dagen jag kunde följa med och läsa i psalmboken i söndagskolan. Där stod det ju "Tryggare kan ingen vara" men...? var är den trygga räkan då? Tänk att jag gått i söndagskola. Det finns väl inte ens idag? Jag kommer ihåg att när jag blev lite större, då ville jag inte gå dit. Min bästa kompis behövde inte. Men JO mamma tyckte minnsan att jag skulle gå.

En gång när jag skulle cykla dit själv då drog jag ut på tiden och bara gick omkring. Jag STRUNTA i söndagskolan. Kommer inte ihåg om jag sa något till mamma om det. Men det är väl knappast troligt.

En rolig dag....

Det finns.....

..... nån av varje sort......

....nån en lång å nån e kort....

...... nån e tjock.....

......å nån e smal.....

.......men ingen e precis som jag......

(ha, ha ni har väl hört den sången?)

I väntan på paraden......

Snart kommer dom.....

Väntar i det härligt soliga Stockhom...

För första gången var jag på Stockholm praid (stavas det så?). Det var för mig en ny och trevlig upplevelse. Strålande väder hade vi också!

En vecka vad är det egentligen?

Fy fan nu är det bara en vecka kvar av semestern. Sen är det dags att jobba och slita igen.

Ledigheten är slut.

Fy vad fort det gått.

Inget har jag hunnit heller.

Allt jag skulle ha gjort.

Alla jag skulle ha träffat.

Upp tidigt på morgonen igen.

Vardag igen.

Ingen sol heller.

Bara dåligt väder.

Och bara en vecka kvar.

Eller...

Tänk vad härligt, jag har en hel vecka kvar av min semester och sen ska det bli riktigt roligt att börja jobba igen. Träffa alla man inte sett på så länge. Nya tag och ny energi som vi alla laddat upp med.

Ledigheten är inte slut än. En vecka är lika långt som sportlovet och när de kommer är det underbart långt och ledigt.

Jag har haft massor av tid i sommar. Jag känner att jag varit ledig en evighet.

Jag kanske inte har hunnit allt, men vad gör väl det? Jag har ju det kvar. Det är ingen katastrof. Jag gläds åt det jag faktiskt hunnit med istället.

Jag har hunnit träffa en del vänner och det har varit roligt. De jag inte hunnit träffa kan jag träffa sen. Då har jag något att se fram emot!

Tänk vad mycket jag kunnat sova! Så skönt det varit. Det är inte många som har det så bra som jag haft det. Nu gör det inget att jag måste gå upp tidigt igen, jag har ju fått sova så mycket jag bara orkat.

Det är härligt med vardag igen. Det är ju det som gör att man uppskattar ledigheten så mycket när den kommer. Man måste ju inte bara göra, göra och göra hela tiden. Det bästa man kan göra är ju att bara vara så mycket man kan här och nu.

Solen har ju faktiskt visat sig en hel del om jag tänker efter. Okej, man har inte kunnat sola varje dag. Men sånt tröttar man ju i alla fall på. Det har varit bara väder till olika aktiviteter. Det har varit skönt att jag kunnat vara ute så mycket.

Tänk att jag har en hel vecka kvar. Sju dagar! Massor av tid.

Jag ska njuta varje minut!

oj oj oj...

Ja det måste jag bara säga ibland. Har varit ute och ätit i "storstan" (på byn menar jag) där vi bor. Jag undrar vad folk gör en fredagkväll. När vi kom var det en familj och ett par där. När vi nästan var färdiga kom ett par med ett barn dit. På tre timmar.....

Vi är ute och äter alldeles för sällan men ändå...

Hallå hallå??? Det är nog mer folk i rörelse i en liten by i södra Lappland.

Gruvan runt...

Ja, men snart ska alla "pinglor" cykla gruvan runt Vickie! Då tar vi i så det svider med en hel del cider....

Bilburen

Kom inte ihåg att jag kunde cykla. När man åker bil varje dag till jobbet. Då tar man bilen var man än ska.

sommar och sol utan präktig kjol.

Härligt med en solig dag! Idag gick jag upp tidigt (jag var piskad till det). Men det var bra. Jag känner mig utvilad och jag har fortfarande 2 veckor kvar på semestern. Det känns som jag varit ledig en evighet. Jag mötte en annan lärare idag på affären. Hon kände att sommaren gått jättefort och att det nu inte är så långt kvar. Jag känner att jag fått varit ledig jättelänge och att det ska bli riktigt roligt att börja jobba igen. Jag har denna sommar inte haft så där mycket inbokat och inte gjort så mycket. Jag har inte åkt på en massa utflykter, resor, hälsat på osv osv. Med facit i handen kan jag bara säga "gu så skönt!"

Jag har sovit halva dagarna! Åh vad härligt att få göra det! Sovit ikapp med tonåringen. Ibland har jag haft riktigt tråkigt! Det är skönt att få ha lite tråkigt! Då blir ju allt annat mycket roligare sen.

Sen är det väl skönt att inte hinna med allt hemma. Jag menar det finns ju kvar, ingen annan kommer och tar ifrån mig det! Det är härligt att inte vara så präktig!

Vuxna förväntas gå upp i tid??

Så sa en kompis till mig. När man är tonåring då är det helt okej att sova halva dagarna. Tonåringar gör så! När man inte har småbarn som väcker en, utan barn som är stora och sköter sig själva på morgonen om de vaknar före mamman i huset. Ja, då är det lite "fult" att sova bort halva dagarna.

- va? kan du sova så länge? Men då blir det ju inget kvar av dagen! Jag städar och går långpromenad på morgonen. Dricker kaffe och läser tidningen....bla, bla, bla....

-jaha?

Det är skönt att vara så vuxen att man kan göra som man själv vill och inte som "den perfekta normen" säger.

Tids nog kommer ju vardagen igen. Så tills dess sov gott, för det kommer jag och alla andra som är likasinnade att göra om vi mår bra av det! =)D.

Ingen sorg går förbi oberörd.

Sorg.

Det är något vi alla går igenom någon gång.
Jag har just suttit och läst en sida som kompisars kusin skrivit, en annan bogg.
En liten 5-årig flicka som försvunnit från vår värld i sin vackraste klänning. Lämnat jordelivet, med sin festav och sina vita ballerinaskor. Mamma, pappa, storasyster, mormor, morfar, farmor, farfar, mostrar, fastrar, kompisar, kusiner, vänner, fröknar, morbröder, farbröder och och och och sorg och tomhet.

Mina tårar har runnit och runnit. De tog aldrig slut.

Jag kände inte familjen personligen.

Men jag består av en medkänsla och medmännsklighet som...ja, jag vet inte.

Ord räcker inte.

Ord finns inte.

Sen Ingela som mist sin hjärtans vän, sin sambo, sin älskade!

Det är så orättvist.

Jag postade ett kort idag.

Jag vet inte om det är det rätta, men vad ska man göra?

Vad kan man göra?

Man ska inte undvika, eller vara rädd.

Den erfarenheten och livserfarenheten har jag.

Men det som är rätt för mig, kanske inte är rätt för dig.

Vi är alla individer med olika erfarenheter, tankar och sanningar.

Sorg berör.

Man vet aldrig när det är sin tur.

Tack gode gud för det!

Igår fyllde min mamma 70 år.
70 år!
Det låter väldigt gammalt!

Men en ens föräldrar blir adrig gammla i ens ögon.

Eller hur?

Min mamma är defintivt inte gammalt.

Hon fick av mig en kylskåpsmagnet som där texten löd:

"Hellre 70 år ung än 40 år gammal"

Jag köpte den för typ två år sedan för jag tyckte den passade så bra just till henne.

Jag måste småskryta lite nu. Hon är 70 år går på gympa 3 gånger i veckan under terminerna. Hon springer 3 gånger i veckan á 6 km. När snön fallit tar hon och även pappa 74 år på skidan och åker upp ett eget spår på 3-4 km där de åker var och varannan dag. Självklart har även mamma en hund som ska motioneras dagligen; morgon, middag och kväll.

Det är inte illa för en sjuttioåring tycker jag.

Vem kommer att hålla den toppformen?

Jag undrar vad jag har gör vid sjuttio?

Min mamma är så tapper och en riktig kämpe.

Hurra mamma på din 70-årsdag!

Jag älskar dig!