Gloöga

Möte på jobbet, stressade som fasen för att hinna in till ett träningspass. Ombytt och klar, hann precis in och jag hör instruktören presentera sig för gruppen. Jag ryckte i dörren för att ta mig en låda.....låst!

Kollar in i salen och där säkert 350 ögon stirrar tillbaka på den påbyllsade människan som står där och försöker få kontakt med instruktören....

-Finns det nån låda kvar? frågar jag försynt då hon går förbi mig för att sätta på musiken.
Hon säger något som jag inte kan tyda som ett klart ja eller nej. Jag står kvar i dörröppningen och vinkar lite försynt till en som jag känner igen, instruktören är nu utom synhåll. Jag väntar till hon går förbi igen, känns som jag står där i en evighet och väntar. Hon kommer tillbaka och jag frågar igen om det finns någon låda kvar?

Hon böjer sig fram för att höra vad den försynta människan med alla kläder säger. Håller sen för micken till "headsetet" och säger....

-Nej, tyvärr!

Jag vänder mig om och går ut, småmuttrande och säkert lite småsvärande också. Samtidigt hinner "någon" upp mig bakom som kommer ut från en annan träningshall. Han måste ha hört mig och undrat en del....