Provhyttens sanning

Var ute en sväng och provade kläder, känner att jag skulle vilja ha något nytt, snyggt och kul till jobbstarten. Hittade lite av varje som jag raffsade åt mig och begav mig förväntansfull till provhytten. I mitt huvud har jag fortfarande den storlek jag alltid haft, men kroppen har talat om att den växt och svällt. Hittade ett par snygga jeans som det dessutom var 70 procents rabatt på reapriset.

Dom skulle på!!
Men till vilken nytta?

Jag hoppade i provhytten så att de med nöd och näppe gick över höfterna (för att i ett ögonblick bevisa att jag inte alls ändrat kroppsform)

knappen knäpptes, men gylfen gick inte igen. Den mjuka gamla bebismagen vällde snällt över. Jag drog in magen i vetskapen om att jag kanske aldrig mer skulle kunna få luft igen, och vände mig om för att titta hur snyggt de satt i bak....

Tajt är inte rätta ordet...slimmat och som en andra hud där varje kontur syntes tydligt satt de fast på min kropp.


Det blev en billig shoppingrunda idag.....

Det enda som kom hem i kassen var ångest.