Nu har det hänt...

Vet inte om det är feber eller ångest för jobbet (undermedvetet) eller om det är provhyttens förtjänst. Jag gissar på det sistnämnda.

Jag har sprungit i spåret!! Detta inträffade igår och idag har jag gått två varv med doggen i rask takt.

Det är inte utan att man har lite rätt att känna sig en smula stolt över sig själv. Få se om det kommer att kunna bli någon följetång på detta eller om det var en one and only grej.