Jag har ju funderat lite på det där med uppskattning/uppmuntran på sista tiden. Jag och Håkan satt och pratade lite om det. Han påstår att i hans bransch är det näst intill helt bortglömt. Där ger man inte varandra komplimanger för att man gjort ett bra jobb eller kommit på en bra lösning. Men då frågade jag om varför inte han gör det då? Jodå, det brukar han göra ganska ofta sa han. Jag frågade om vederbörande då inte brukade bli glad och tacka? Men nej det gjorde man inte heller. Självklart frågade jag även om Håkan själv inte tycker det är tråkigt att aldrig få uppskattning. Han svarar att "det är inget jag förväntar mig och bryr mig om". Jag tycker det verkar helt sinnessjukt trist. Om någon börjar ge uppmuntran och komplimanger så borde det ju ge "ringar på vatteneffekten". På mitt jobb är i alla fall några av oss ganska duktiga på att uppmuntra varandra för saker vi gör (vi är ju inte så många). Att ge uppmuntran och komplimanger gläder självklart oss människor, men det kan även utveckla oss människor när vi ser någon annan göra något bra.
Vi kan lära oss något av varandra.
Man kanske skulle införa något slags "rosa bandet" liknande för uppmuntran till sina medmänniskor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar